b Feb. 15, 1817, Paris, France d.Feb. 19, 1878, Paris French 78, French landscape painter. He went to Italy early in life and later studied in Paris with Paul Delaroche. Although usually classed with the Barbizon school, he never lived in Barbizon. His last 30 years were spent largely in his houseboat on the Seine and the Oise, and he is best known for his pictures of the banks of those rivers. He was particularly successful in his atmospheric depiction of dawn, twilight, and moonlight. His later pictures are handled with great breadth. Monet and Boudin were especially attentive to his work. Daubigny is well represented in the Louvre, the Mesdag Museum (The Hague), the National Gallery (London), and the Metropolitan Museum. Characteristic are his Return of the Flock??Moonlight, Banks of the Oise, and Moonlight. His son Karl Pierre Daubigny, 1846?C86, painted in his father manner.   Related Paintings of Charles Francois Daubigny :. | Spring | Soleil Coucbant | Apple Trees in Blossom | Rising Moon in Barbizon | Alders |
Related Artists:
Andrea Solario
Andrea Solari (also Solario) (1460 in Milano - 1524) was an Italian Renaissance painter. He was initially named Andre del Gobbo, but more confusingly as Andrea del Bartolo a name shared with two other Italian painters, the 14th Century Siennese Andrea di Bartolo, and the 15th Century Florentine Andrea di Bartolo.
Joos van Winghe
(1544, Brussels - 1603, Frankfurt), was a Flemish Renaissance painter. According to Karel van Mander he was born in Brussels in 1544 and travelled to Rome where he lived with a Cardinal for four years. When he returned to Brussels he became court painter to the Prince of Parma until he left the country in 1584 as a consequence of the Fall of Antwerp. He settled in Frankfurt and his place at Parma's court was taken by Otto van Veen. He died in 1603, aged 61. Van Mander mentions several pieces by his hand in Brussels, Frankfurt, and Amsterdam. According to the RKD who spent four years travelling in Rome, Parma, and Paris before returning to Brussels in 1568. In 1585 he moved to Frankfurt, where he became a citizen (burgher) in 1588 and stayed. He was the father of the painter Jeremias van Winghe, and is known for portraits and genre works, as well as book title pages.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.